Att leva är härligt, att njuta av att leva är ännu härligare: Bilder från Hofors

I Born växte jag upp. Den här bron var hal när det regnade och en gång cyklade jag omkull på bron. Broräcket var inge vidare så jag höll på att ramla i ån. Eller så minns jag fel, för mor berättade att jag en gång när jag var omkring 4 år och satt på hennes pakethållare, så hade jag skrikit och gråtit hela vägen från Konsum på Storgatan, för jag fick inte en ficklampa, som jag ville ha. Kära mor var trött på mitt skrik så hon hotade med att slänga mig i ån om jag inte var tyst. Jag tystnade direkt och har alltid varit rädd för den här bron.

Vilka minnen